Tänkte jag skulle berätta om vårt sämsta återbesök någonsin. När vi kommer dit visste dem inte ens att vi skulle komma! (Då läkaren i fredags var jättebra så hade hon antingen tryckt på fel knapp när hon skulle spara informationen eller hade en fullspäckad natt och missade att diktera) så först vi sitta i väntrummet en timma innan de ens visst var dem skulle börja. Sen kom äntligen en sköterska och hämtade oss, Linus fick väga sig, de kollade BT och tog urinsticka. Sen satt vi och vänta i 2.5 timma innan läkaren kom. Och dem frågade vad vi gjorde här. Joo vi skulle komma tillbaka med urinprov och ansluten blodprov samt information om hur vi ska gå vidare. Jaha vi får väl kolla journalen och komma tillbaka då.

Självklart kan man få vänta länge på en läkare när man hamnar på akuten eller dagjouren men när ingen har koll på något så blir man frustrerad. Läkaren kan väl i alla fall ta en titt i journalen innan man kommer in till patienten. Det blev bestämt att ett blodprov, puls och temp. skulle tas. Vi fick instruktioner på hur och när kortisonet ska trappas ut så efter nästan fem timmar fick vi åka hem. Ett besök som brukar ta max en timma!

Eftermiddagen/kvällen har varit väldigt lugn barnen har lekt bra ihop:) Nu ligger barnen och sover och laddar för veckans sista dag på dagis/fritis.

Det är ju vad jag har med dialysen. Och jag vet ju det men låter lika läskigt varje gång jag hör eller läser det. Kryper i kroppen på ett sätt. Men är ju såklart glad den finns men hoppas ju snart slippa detta. Har haft ett par sämre dagar och in...

Efter lite mer än tre timmar i stan, med shopping och lunch är mina fötter svullna och värker! Hm hur ska detta gå!? Hemma och tar en kaffe på altan. Inte lika skönt som jag hoppats men då å då tittar solen fram och värmer gott. Snart ska barnen hämt...

Skitnatt!' Inte sovit många timmar inatt varje tömning (9st under en natt från 22-07) har gjort ont. Antagligen har slangen lagt sig dumt i magen. Men idag ska det ignoreras solen lyser från klarblå himmel. Så jag tar mig till stan till syster och my...

Jag är så jävla trött på detta nu. I snart tre månader har jag mått dåligt (sämre) varje dag. Alltid är det något. O vad säger dem (på avdelningen) jo ta stämningshöjare ja men visst då försvinner nog huvudvärk/illamående/yrsel! I med mer tabletter i...

Då var denna veckan över också. Tiden går så fort och så långsamt samtidigt. Inget händer på min sjukdomsresa men samtidigt springer veckorna fram. I fredags var G hemma, han har haft så ont i axeln i några veckor nu. Så nu har han fått en tid hos nå...